Malin har alltid varit en väldigt högpresterande person. Det började redan i skolan och på golfbanan, där hon kunde mäta sina prestationer mot andras.
– Min syster är två år äldre än jag. Jag visste ju vad hon hade haft i handicap i min ålder och jag tävlade alltid mot henne och andra jämnåriga. Sen var det samma sak i skolan där man fick svart på vitt med höga betyg. När man sen kommer ut i arbetslivet får man ju inte de facto betyg som mäter ens prestation och i efterhand har jag förstått att mitt nervsystem började söka efter den där bekräftelsen på andra sätt. Jag började jaga bekräftelse från andra, genom stora projekt, fina titlar och karriär. Jag kom till kontoret först på morgonen och lämnade sist och lade min prestation i bekräftelsen jag fick från omgivningen.
Som 21-åring flyttade Malin från, som hon själv säger, ”en håla i Skåne” till Stockholm. Helt plötsligt satt hon i Sturegallerian, på finaste adressen och bara körde på i en helt annan värld. Hon började plugga och fick snabbt en praktikplats på en byrå och hade redan då ansvar för egna kundkonton.
– Jag insåg snabbt att om jag visade framfötterna kunde jag avancera snabbt och få de där kickarna som jag fått från betyg eller från golfen tidigare. Väldigt omedvetet beteende då, men ser det väldigt tydligt nu.
Varningssignalerna du ska se upp med
– Jag brukar dela in varningssignaler i fysiska och kognitiva. De fysiska kan vara huvudvärk, spänningar i axlar och nacke, magont, tappad aptit eller åt andra hållet att man äter mer än vanligt. Många märker av sus i öronen, tinnitus och vissa blir ljuskänsliga. De kognitiva signalerna kan vara att man lätt tappar fokus, upplever hjärndimma, tappar tålamodet och att man inte tycker att saker känns kul, ofta en gnagande klump i magen. Många känner inte igen sig själva, att man t.ex tappar tålamodet och höjer rösten mot barnen eller snäser av någon kollega. En annan tydlig signal för många är att det där som tidigare känts så rolig känns inte alls kul längre, jag hade t.ex alltid älskat när det kom in “omöjliga deadlines” i sista sekund, men nu fick jag jag istället en klump i magen och tryck över bröstet.
Du ska alltså se upp med alla typer av förflyttningar och det går att arbeta förebyggande genom att ta tempen på stressen.
– Jag arbetar mycket förebyggande med klienter och i kurser. Det önskar jag att jag hade gjort med mig själv! Man måste bli medveten om och skriva ner sina varningssignaler, både fysiska och kognitiva och använda dem som röda flaggor. Genom att följa upp dem regelbundet kan du ta tempen på stressen innan det går för långt.
Som ledare för en verksamhet är det viktigt att vara uppmärksam på förändrade beteenden hos sina medarbetare. Det största misstaget som många gör är att tro att man kan se på en person att den mår dåligt.
– Man ser ofta en pigg och glad person och går på fasaden. Man kan hålla uppe fasaden väldigt länge och därför tappar vi väldigt många och missar de allra flesta som mår dåligt. Det man ska titta efter är förändrade beteenden. Du kanske har en medarbetare som alltid var den som hängde med ut på lunch eller drog ihop en AW. Sen helt plötsligt har det gått två månader och den personen sitter alltid kvar vid sitt skrivbord och kastar i sig nån slafsig sallad. Eller som jag gjorde, levde på smoothies för min mage ville inte ha mat och det gick ju ändå snabbare att dricka något och så kunde jag jobba vid datorn samtidigt.
– Kanske är det en person som tidigare haft väldigt mycket tålamod, som fixat och ställt upp, som nu helt plötsligt börjar snäsa till eller verka lättirriterad. Sådana saker måste man vara observant på. Och man måste våga fråga! Det kan kännas svårt och jobbigt om man varken har kunskap eller verktyg att hantera psykisk ohälsa. Men det är avgörande. Som ledare måste du skapa ett klimat där man kan prata om stress och psykisk ohälsa på samma sätt som man pratar om en förkylning. Stigmat måste bort.
Därför har kommunikationsbranschen så höga sjukskrivningstal
– Det finns flera olika orsaker till att just kommunikationsbranschen har höga sjukskrivningstal. Man brukar prata om sjukfaktorer och friskfaktorer. Kommunikationsbranschen checkar tyvärr i väldigt många sjukfaktorer. Saker som oregelbundna arbetstider, ovisshet, otydliga mandat, maktlöshet och otydligt ansvar. Var det du eller jag som skulle göra detta? När skulle kunden återkomma? Det finns också otydlighet kring när man egentligen är klar. Jag tror att många som jobbar i byråbranschen kan känna igen sig i det. Man kan alltid dubbelkolla saker en gång till och göra saker lite bättre, man blir aldrig riktigt färdig.
– Många känner också att den belöning man får i form av lön eller andra förmåner inte ligger i balans med det man puttar in, dvs att man kämpar och sliter och lägger in mer tid och energi än vad som vägs upp i den andra vågskålen.
Friskfaktorer är motsatser till ovanstående. Tydlighet, framförhållning och en känsla av att kunna påverka.
Så arbetar du förebyggande
– Man måste börja med en nulägesanalys, inte gissa sig fram. Då hamnar man ofta snett, antingen ser man saker värre än de egentligen är, men vanligare är såklart att man underskattar problemen och tänker att allt är frid och fröjd. Så börja med en kartläggning och nulägesanalys. Efter det liknar det mycket ett klassiskt förändringsarbete. Du har ett nuläge, du lägger upp en tidplan, du behöver skapa X antal actions, fördela ansvar och följa upp.
Det liknar egentligen på många sätt ett byråprojekt, eller hur? Nulägesanalys, identifiera utmaningar, komma på lösningar, genomföra, följa upp och optimera.
– Ja, det är faktiskt sant! Det är säkert många som jobbar på byrå eller driver en byrå som kan känna igen sig i processen, men som inte idag vet vad man ska stoppa in i processen för att den ska ge önskad effekt.
Arbetet är ingenting som kan komma uppifrån, genom några nya ledord eller liknande. Det är ett kontinuerligt arbete som måste följas upp hela tiden.
– Man måste involvera medarbetarna och alla måste bli medvetna. Vilka är varningssignalerna? Vem har mandat? Vilka är de största utmaningarna på vår arbetsplats? Vilka frågor ska jag ställa? Hur gör jag om jag eller någon annan mår dåligt? Går jag till min närmaste chef? HR? Företagshälsovården? Det är viktigt att alla vet hur de ska agera och var de kan få hjälp.
Om man trots att man har en medarbetare som mår dåligt, hur hjälper man den personen tillbaka?
– Ibland har man som chef inte verktygen själv och då behöver man vara ödmjuk och koppla in rätt kompetens. Som ledare och chef måste man förstå att det är ett stort steg för en person att berätta att man mår dåligt, man skäms ofta enormt mycket. Då måste man vara lyhörd och ta det på allvar. Annars riskerar man att personen backar och kör på vidare, vilket slår tillbaka ännu hårdare i slutändan. En annan viktig sak att ha i åtanke är att upplevelsen av stress är 100% individuell, det en person kan uppleva som övermäktigt kan vara hur enkelt som helst för någon annan. Det måste man vara ödmjuk inför och inte lägga in sina egna värderingar i. Om en person mår dåligt är det viktigaste i steg ett att vara lyhörd och koppla in rätt resurser för stöttning.
De positiva effekterna av förebyggande arbete
– Sitter man som ledare med ekonomiskt ansvar för en verksamhet brukar en stor morot vara den monetära delen. En enda sjukskrivning kostar i runda slängar 400 000 kr med normal rehabilitering. Då förstår man ganska snabbt att förebyggande arbete är en investering som lönar sig, du får snabbt pengarna tillbaka.
– Vill du vara en attraktiv arbetsplats kan du inte ha ett rykte om dig att avverka personal på löpande band, då det har också mycket employer branding att göra. Sen har produktiviteten. Många tror fortfarande att lugn och produktivitet inte kan gå hand i hand. Antingen köttar vi på eller så sitter vi och såsar. Men så är det inte, utan du kan få ett mycket mer produktivt klimat genom att arbeta med det psykiska välmåendet. Sen får man såklart också härligare och mer välmående kollegor! Det spiller också över på kunderna som blir både nöjda och trogna. Som kund köper man väldigt mycket projektgruppen och den viktigaste resursen en byrå har är personalen.
Vill du att din byrå ska vara långsiktigt konkurrenskraftig, både för kunder och anställda? Vill du fylla prishyllan inte bara med guldägg, glödlampor och lejon utan också priser för bästa arbetsplats? Då ska du göra en intresseanmälan till vårt program för förebyggande arbete mot stress och psykisk ohälsa.
