Det som händer i Ukraina är fruktansvärt. Ett lands frihet är hotat av en kärnvapenbestyckad supermakt med en galning vid rodret. Människor flyr för sina liv, unga soldater och civila dör. Barn dör. Med det här inlägget ska vi inte på något sätt försöka förflytta fokuset från den humanitära katastrofen som krig innebär. Vi vill peka på en viktig del av det som händer just nu och försöka förklara drivkrafterna bakom. Nämligen strategisk kommunikation och desinformation, samt hur spridningen går genom sociala medier.
Ukraina och västmakterna har arbetat med ett antal huvudbudskap och strategier för att ha överhanden i kommunikationskriget eller ”The Like War” som rasar på sociala medier. Här går vi igenom sex av huvudbudskapen och strategierna.
Föregå och avslöja fienden
Rysslands mål var att rättfärdiga den långt planerade invasionen av Ukraina genom att få den att se ut som en räddningsaktion. Syftet sades vara att frigöra det ukrainska folket och förhindra ett folkmord på rysktalande invånare.
Länge sa Ryssland att militären ”bara övar” och snart ska vända hem. Men bl.a genom amerikansk underrättelsetjänst kom rapporter om att det faktiskt var en fullskalig invasion som planerades. Detta kommunicerades ut i syfte att föregå att det ryska narrativet skulle få fäste. Världen skulle veta vad som höll på att hända och på så sätt placera Ryssland i underläge.
Det senaste exemplet på hur Ukrainas ledning arbetar med att föregå Ryssland och ta kontroll över information som sprids kommer från Ukrainas försvarsminister. Här informerar han via Twitter om att Ryssland förbereder en påverkansoperation som går ut på Ukrainas ledare har gett upp. Budskapet är tydligt: Vi ger oss inte!
En man av folket
Innan kriget var den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj relativt okänd utanför Ukraina. Inte ens i Ukraina var han särskilt omtyckt. Av en rad impopulära ledare var han helt enkelt bara mest populär. Idag är han en global ikon. Tack vare sitt fantastiska ledarskap såklart, men utan kommunikationen av ledarskapet hade ingen vetat om det.
När USA erbjöd sig att föra honom till säkerhet blev svaret: ”Jag behöver ammunition, inte skjuts”.
När spekulationer om att presidenten flytt från huvudstaden tog fart spelade han in en film framför regeringsbyggnaden med ett tydligt budskap: ”Vi är fortfarande här”.
När Putin syns sitta vid långa (oerhört långa) konferensbord visar Zelenskyj upp sig tillsammans med soldater ute på fält.
Den här typen av kommunikation talar direkt till det ukrainska folket och armén, ledarna i västvärlden och placerar Zelenskyj i stark kontrast till Putin.
Civilt motstånd
En av de mest virala videorna från kriget i Ukraina är av en kvinna som står och skriker på en rysk soldat. Hon är arg, så mycket förstår man. Men vad är det hon säger? Hon vill att soldaten lägger solrosfrön i fickorna så att det varje fall växer solrosor när han till slut ligger på marken. Solrosen är Ukrainas nationalblomma och kvinnan har blivit en symbol för det civila motståndet.
Ukrainas invånare har plockat upp vapen, blockerat vägar för ryska stridsvagnar, gjort Molotov-cocktails och på många andra sätt riskerat livet för sitt hemland. Mycket fångas på film och sprids sedan via sociala medier.
Hylla hjältarna
“Russian warship – Go F*ck yourself”. Citatet spelades in i samband med att ett ryskt krigsfartyg närmade sig en liten ö med 13 ukrainska soldater. Det ryska krigsfartyget ber soldaterna att lägga ner sina vapen. De ukrainska soldaterna lät sig dock inte övertygas så lätt.
Soldaterna uppgavs först ha dödats i striden. Nu verkar det dock som att soldaterna överlevt och istället tagits till fånga. Oavsett har det ikoniska svaret blivit en symbol för inställningen hos den ukrainska militären och hos folket.
En annan hjälte är The Ghost of Kyiv, en ukrainsk stridspilot som sägs ha skjutit ner en stor mängd ryska stridsflyg. Även om delar av storyn säkert stämmer så har sanningshalten i vissa av påståendena diskuterats. Vissa videor som påståtts visa hur The Ghost of Kyiv jaga och skjuta ner ryska plan har faktiskt visa sig komma från ett datorspel. Men i slutändan har det inte spelat så stor roll. Folket har fått en hjälte att tro på och känna hopp.
Håna fienden
Tweeten här nere postades från Ukrainas officiella Twitterkonto redan i december förra året när Putin var i full gång med sina truppförflyttningar mot Ukrainas gräns.
Sedan invasionen och kriget började har flera inlägg på sociala medier med den här tonen fått stor spridning.
Den ryska armén uppges ha varit mycket dåligt förberedda och ha gjort stora misstag i inledningen av kriget. Bland annat har de inte haft tillräckligt med bränsle till sina fordon. En av de filmerna som fått stor spridning är av en ukrainsk man som erbjuder ryska soldater skjuts tillbaka till Ryssland efter att deras fordon fått slut på bränsle. Dessutom verkar de vara vilse.
Civila offer
Att lyfta fram och visa attacker mot civila är inte bara en viktig kommunikationsstrategi för att få omvärldens stöd. Det är också ett sätt att dokumentera potentiella krigsbrott.
Det sprids fruktansvärda bilder och filmer på sociala medier just nu som vi har valt att inte publicera vidare här. Däremot är nedan ett exempel som visar på hur civila drabbas. En raket som slagit ner mitt på en lekplats.
Fungerar strategierna?
Det beror nog på vem man frågar. I Ryssland kontrollerar staten vad som sägs i media. Många verkar därför tro att kriget inte är ett krig utan en mindre specialoperation för att skydda ryssar i östra Ukraina. Men trots detta har det varit stora demonstrationer mot Rysslands agerande, både i St. Petersburg och Moskva.
I Ukraina verkar dock kommunikationen fungera precis som den är tänkt. Även västmakterna har tagit till sig och slutit upp bakom Ukraina. I Sverige ser vi ett stort engagemang med både insamlingar och frivilla som åker till Ukraina.
Just nu är källkritik extra viktigt. När du läser sociala medier, fundera på vem avsändaren är. Vad har hen för syfte? Hur tillförlitlig är informationen?
Avslutningsvis vill bara säga en sak: Slava Ukraini!
